Traditionell akupunktur

Traditionell akupunktur

Traditionell akupunktur troligen ursprungen ur en gammal kinesisk terapimetod, där man behandlar sjukdom eller ger smärtlindring genom att applicera nålar på specifika punkter på kroppen. Akupunktur, som från början möjligtvis var delvis empiriskt baserad, är starkt knuten till metafysiska föreställningar inom antik kinesisk filosofi – dualismen mellan de så kallade energityperna yin och yang, och läran om de fem elementen (eld, jord, metall, vatten och trä) . Sjukdom och ohälsa anses uppstå genom obalans mellan dessa ”element” i kroppen och mellan yin och yang.

Moderna västerländska medicinska försök till förklaringar till akupunkturens smärtstillande och lugnande effekt är bland annat att nålsticken aktiverar kroppens produktion av opioider och/eller blockerar smärtimpulser till det centrala nervsystemet. Eventuellt fås en kortvarig avsvällning av luftvägar och slemhinnor på grund av ökad adrenalinutsöndring. Enligt denna tolkning är akupunkturens effekt ospecifik och snarast beroende av nålstickens grad av smärtsamhet än av deras exakta lokalisation. De flesta västerländska akupunktörer distanserar sig från den traditionella filosofiska läran som grund för behandlingen, men hävdar ofta att effekterna inte kan förklaras enbart genom ospecifik retning.

 

Hur verkar akupunktur i vår kropp?

Kinesisk medicin anser att transport av Qi (energi) och blod i kroppen sker i meridianer, att olika delar i människokroppen (viscerala organ, muskler och hud m.m.) kopplas ihop till en organisk helhet genom meridianernas verkan. Akupunktur verkar i människokroppen genom att stimulera meridianer och akupunkturpunkter, därifrån reglera viscerala organs och vävnaders funktioner och balansera Yin och Yang i kroppen. Nutida forskning har visat att våra nerv-, kroppsvätske- och endrokrinasystem har direkt eller indirekt medverkat i regleringsprocessen.

Akupunktur kan ge excitatoriska, inhibitoriska eller stärkande effekter i kroppen; nervimpulser och inre organs funktioner hämmas eller stimuleras, blodkärl kontraheras eller dilateras, ämnesomsättningen ökar eller minskar. Vilken eller vilka effekter man får beror helt på kroppens tillstånd. T ex när kroppens funktioner är hämmande ger akupunktur en stärkande effekt och stimulerar kroppen till att öka dess funktioner. Med andra ord, akupunktur hjälper till kroppen att uppnå en relativ balans.

Vissa akupunkturpunkter kan reglera åt båda håll, exempelvis PC 6 och Ren 12 behandlar illamående och kräkningar, men har även bra effekt när man behöver kräkas; Ren 3 och Ren 4 behandlar både urininkontinens och oförmåga att urinera (anuri); ST 25 och ST 36 behandlar diarré men även förstoppning.

Vissa akupunkturpunkter har specifika effekter, exempelvis Du 25 höjer blodtryck, UB 67 rättar till fosterställning och SI 1 ökar modersmjölkproduktion etc.

Akupunktur kan inte direkt ta död på mikroorganismer/patogener, men kan behandla en hel del smittosamma sjukdomar och har antiinflammatorisk effekt, därför att akupunktur kan stärka det kroppsegna immunförsvaret, öka vita blodkroppars förmåga till fagocytos. Akupunktur kan minska förstorad thyroid vid hypotyreos, men nålarna tillför ingen jod i kroppen. I studier med jod radioisotoper har det visat att efter akupunktur har jodhalt i blodplasma ökat, thyroids jod absorptionsförmåga har ökat samtidigt som jodhalt i urin har minskat. Detta har förklarat att akupunkturs effekt vid behandling mot hypotyreos uppnås genom att öka kroppens och thyroids absorptionsförmåga.

Generellt sagt, akupunkturs effekt uppkommer genom stimulering av akupunkturpunkter och därmed påverkar meridianer och cirkulation av Qi och blod. Innan forskning kan bevisa hur meridianer är och fungerar kan vi inte riktigt få veta mekanismen enligt skolmedicinen, men av dess mångtusenåriga teorisystem och praktik ger akupunktur oss tillförlitliga behandlingseffekter.